En kort historik

Utvecklingsläran är en ganska ny "uppfinning" även om redan gamla greker hade några föreställnnigar om den. I Nationalencyklopedin beskrivs utvecklingsläran som

  • benämning på teorier och föreställningar om att naturen och människan genomgått en ständig utveckling. Detta kan avse rent biologiska förhållanden och anknyter då till Darwins teori om arternas utveckling inom växt- och djurvärlden, liktydigt med evolution. Termen används också i överförd mening inom andra områden, t.ex. i samhällsbeskrivningar och politisk debatt, och brukar då i sin moderna form kallas evolutionism.

 Men är utvecklingsläran eller evolutionsteorin en vetenskaplig teor?

Inledning

Med jämna mellanrum uppstår frågor om evolutionsteorins vetenskapliga status. Är evolutionsteorin på samma sätt en fastlagd sanning som jordens rotation kring solen som många av dess anhängare hävdar?[1] Är evolutionsteorin verkligen en vetenskaplig teori? Eller är den en hypotes, ett tankemönster om organismers naturalistiska uppkomst eller en ”myt” lik religiösa ursprungsmyter? Syftet med denna artikel är att pröva evolutionsteorin vetenskapliga status. (Jag ber läsaren observera också noter. I dem finns några förklarande diskussioner.)

 Evolutionsteorins anspråk

Det vanliga är att evolutionsteorin (den biologiska) betraktas som den allra viktigaste av alla naturvetenskapliga teorier. Den sägs ligga på en säker, vetenskaplig grund. Följande citat av professor Torbjörn Fagerström belyser detta förhållningssätt. Han skriver:

  • För det vetenskapliga samfundet är ID (Intelligent Design) bara ytterligare ett exempel på pseudovetenskapliga angrepp på evolutionsteorin. Denna teori är en av de mest kraftfulla inom hela naturvetenskapen och har ett mycket starkt stöd från så vitt skilda vetenskapsområden som paleontologi, genetik, systematik, embryologi och – under senare tid – molekylärbiologi. Det finns ingenting inom biologin, hur ofattbart komplicerat, ändamålsenligt eller vackert det än må synas vara, vars uppkomst inte i princip kan förklaras som ett resultat av naturligt urval som under lång tid verkat på slumpvis uppkommen variation.[2]

Det är många saker som skulle behöva kommenteras beträffande uttrycket ”stark stöd” inom de olika discipliner Fagerström nämner, men eftersom denna artikels syfte är annan, lämnar jag den frågan därhän.[3] Men innan vi tar upp själva frågeställningen vill jag så här i början kommentera två viktiga påståenden Fagerström gör, påståendet att "[d]et finns ingenting inom biologin…" Och påståendet ”...må synes vara, ...”. Tredje aspekten som jag kommer ta upp inledningsvis handlar om det språkbruk forskarna använder.

”Ingenting...”

När Fagerström skriver att ”det finns ingenting i biologin…” hävdar han något absolut. Han hävda att han redan vet allting det som kan vetas inom biologin i dess relation till evolutionsteorin! Man undrar om han verkligen menar detta? Jag tvekar. Som biolog måste han veta bättre. Fagerström måste överdriva. Redan Darwin lyfte fram några problem i Om arternas uppkomst som han brottades med i sin teori (kapitel sex som bär rubrik ”Stötestenar för teorin”). Jag skulle kunna rada upp här en lång rad av utsagor från biologer som är i konflikt med ett sådant absolut påstående. Här bara några exempel. John Parrington skriver: "En viktig olöst fråga är relationen mellan uppkomsten av den första replikerande molekylen och den första cellen."[4]Frågan är i vilken ordning detta skedde. Vilket kom först? ”Kanske” uppstod cellen först, skriver Parrington, "eftersom det är svårt att föreställa sig en replikationssystem som skulle överleva utan en membran som hindrade den att falla sönder"[5]. Och sedan: "Eftersom vi inte har en maskin som kan ta oss 3,7 miljarder år tillbaka i tiden är det naturligtvis omöjligt att verkligen veta vad som hände i vårt evolutionära förflutna."[6]

I sin relativt nyutkommen bok, Evolution. A View from the 21st Century, använder James Shapiro ordet "mysterier" vid flera tillfällen då han beskriver de olösta frågorna inom evolution. Enligt Fagerström är det naturliga urvalet som tycks ha den viktigaste delen i evolution. Shapiro håller inte med. Enligt honom har "urvalet aldrig lett till nya arter såsom Darwin hade tänkt."[7] Douglas H. Erwin och James W. Valentina hänvisar till Edward Wilson som "har beskrivit morfologins klumpiga mönster som ett av evolutionens olösta problem. Detta var sant då organismer uppstod och är lika sant också idag.”[8] D.v.s. man vet inte hur organismers huvudgrupper uppstod i första hand.

Också Ernst Mayr erkänner att det finns oklarheter i evolution. Han skriver:

  • Darwinistiska evolutionister har alla skäl att vara stolta över det evolutionistiska paradigmet de har tagit fram. Under de senaste 50 åren har varje försök att motbevisa något av darwinismens antaganden blivit avvisade. Till detta kommer att ingen annan evolutionsteori har blivit framlagd, åtminstone inte någon som skulle varit framgångsrik. Betyder detta att vi nu fullt ut förstår den evolutionära processen i alla dess detaljer? Svaret till denna fråga är ett kvalificerat ”nej”.[9]

James W. Valentina skriver: ”Svårigheter i försöket att förklara uppkomsten av högre taxonomiska grupper är mest alvarliga för olika evolutionistiska modeller.”[10]

I ljuset av detta ter sig Fagerströms påstående mycket märklig. Det finns mycket inom biologin som man inte kan förklara när man utgår ifrån det evolutionistiska perspektivet. Detaljerna kring livets uppkomst är helt okända. Där man minst har fakta att stödja sig på där utför mutationer och det naturliga urvalet tillsammans med tiden det största av alla mirakel, livet i dess mångfald har uppstått genom evolution. Evolution förklarar allt!

Fagerström skriver vidare : ”Det inte finns ingenting inom biologin, hur ofattbart komplicerat, ändamålsenligt eller vackert det än må synas vara, vars (livsformernas) uppkomst inte i princip kan förklaras som ett resultat av naturligt urval som under lång tid verkar på slumpvis uppkommen variationer." Uttrycket ”i princip” är inte en vetenskaplig term. Man bör söka sakliga förklaringar, förklaringar som kan observeras och testas. Osökt kommer jag att tänka på Franklin Harolds ord om det naturliga urvalets förklaringskraft. Han skriver: ”Det naturliga urvalets största dygd, i egenskap av förklarande princip, är också dess största brist: den kan förklara nästan vad som helst så länge detaljerna är okända, vilket de vanligen är. Köparen förvarnas."[11]

Man kan tro som Fagerström gör, att evolution ”i princip” kan skapa allt det fantastiska som finns. Man har dock aldrig demonstrerat att det händer i verklighet. Fagerströms resonemang ger uttryck för en existentiell och metafysisk övertygelse, ett uttryck för en djup, trosmässig överlåtelse till evolutionismens mekanismer.

”...må synes vara, ...”

I citatet ovan finner vi också ett av den moderna evolutionsteorins mest betydelsefulla ”mantran”: "må synas vara". Detta uttryck används bara för av avleda (medvetet eller omedvetet) läsarens nyfikenhet och kritiska frågor. Det som är "vackert", "ofattbart komplicerat" och "ändamålsenligt" är egentligen inte "vackert", "ofattbart komplicerat" och "ändamålsenligt". Det bara "synas vara” så. D.v.s. tro inte på dina egna ögon. Dina ögon (och andra sinnen) bara bedrar dig! Dina ögon, med vars hjälp du läser dessa rader är egentligen inte, enligt Fagerström, konstruerade för läsning eller annat liknande. Det bara "synes vara” så! Detta är absurt!

Men hur ”vet” Fagerström att design bara är skenbart? Han kan inte veta det. Motiverar han sin ståndpunkt på något sätt? Nej! Han bara tycker så! Man kan lika väl hävda att det naturliga urvalet bara till "synes" är ett urval! Också Fagerströms ögon (och andra sinnen) måste bedra honom!

Man har också vetat ganska länge att själva uttrycket "det naturliga urvalet" egentligen är en "självmotsägelse". Ordet "naturligt" uttrycker ju något som inte väljer, medan "urval" uttrycker ett "val eller urval som i grunden är artificiell i motsatsen till naturlig", som Antony Flew har uttryckt det.[12]

Skolverket och evolution

Samma förhållningssätt, som Fagerström ger i uttryck för i citatet ovan om evolutionsteorins betydelse, kommer väl fram också i följande dokument från Skolverket.

  • Grunden för skolans undervisning om livets uppkomst och utveckling skall vara den vetenskapliga teorin om evolutionen. Denna bygger på en solid kunskapsgrund inom t.ex. biologi, paleontologi och biokemi. Även om det kan finnas motstridiga detaljer i den evolutionära förändringsprocessen har inga vetenskapliga resultat presenterats som motsäger den. Det ligger för övrigt i vetenskapens natur, och är dess styrka, att den alltid har något preliminärt över sig. Arbetet är öppet för ifrågasättanden och kunskapsbasen utvecklas ständigt, men det är ändå alltid en grundläggande skillnad mellan tro och vetande.
  • Utomvetenskapliga föreställningar om livets uppkomst, t.ex. ”intelligent design”, är inte ågot alternativ till den vetenskapliga teorin om evolutionen som grund för skolans undervisning. Däremot är det inte förbjudet för en skola, fristående eller kommunal, att behandla t.ex. ”intelligent design” i sin undervisning, men det får inte ske på ett sätt som gör anspråk på att denna föreställning skulle vara ett vetenskapligt alternativ till teorin om evolutionen. Detsamma gäller när en konfessionell skola behandlar den egna tron om skapelsen. I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar. Eleverna har rätt till en saklig och allsidig undervisning.[13]

Enligt dokumentet är det fritt fram att undervisa i intelligent design, men man får inte undervisa i den som ett alternativ till utvecklingsläran. Evolutionsteorin får inte ifrågasättas ”av trosföreställningar”. Författaren till dokumentet har tydligen inte bekantat sig med (eller medvetet tystar ner) intelligent designs vetenskapliga kritik mot evolutionsteorin. Man får dock ”behandla” Intelligent design i skolan. Det låter nästan som att gå till läkaren som ska ”behandla” ens åkommor! Vi ser att skolan medvetet försöker styra elever bort från allsidighet och kritisk diskussion, tvärtemot vad skolans styrdokument säger! I Läroplan 2011 skriver man under ”Saklighet och allsidighet”:

  • Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.[14]

Och längre fram i dokumentet:

  • Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.[15]

Den svenska skolan talar med klyven tunga! Skolan skall vara saklig och allsidig, uppmuntra elever till att föra fram ”skilda uppfattningar”, men samtidigt skall skolan se till att ingen kritiserar evolutionsläran!

Uppmuntran till elever att ”värdera olika typer av källor” är ett slag i luften. Läroboksförfattarna brukar för det mesta – om någonsin - ange sina källor. Elever får ingen chans att kritiskt granska läromedelskällor - för att inte tala om att skolan skulle hänvisa till material som hävdar en annan åsikt!

Teleologiskt språk och evolution

Det som jag personligen har förundrats över när jag läst evolutionistisk litteratur, är att författarna ständigt använder ett teleologiskt språkbruk när de i böcker och artiklar beskriver evolution. Torbjörn Fagerströms bok Skapande evolution, till vilken jag återkommer, är ett bra exempel på detta. Det finns inget slumpmässigt i hans bok. Låt mig förklara.

I vetenskapliga artiklar är det viktig att definiera begrepp, beskriva metoden, dvs. varför och hur man har gått tillväga i sin forskning och i sin forskningsrapport. Man är också väldigt tydlig med källhänvisningar etc. Man tillämpar i sin forskning och uppsatser aldrig darwinismens grundprinciper, mutationer, slumpen och urvalet. Du kan aldrig finna en enda bok eller ett enda forskningsrapport i evolution som har blivit till genom en evolutionär process, genom slumpvisa slag (med blunda ögon à la Dawkins blinde urmakare) på tangentbordet och genom det naturliga urvalet. Inget begripligt uppstår på detta sätt. Ingen evolutionist väljer darwinistiska mekanismer som metod i sin vetenskapliga forskning! Varför inte, om darwinismens mekanismer är så betydelsefulla för själva vetenskapen? Nej, darwinistiska mekanismer duger inte till. Det är som Ernst Mayr skriver att "intentionell, meningsfull mänsklig beteende, är, nästan definitionsmässigt, teleologiskt."[16] Eller som Richard Dawkins har uttryckt det: ”Biologi är studier av ting som är så komplicerade, att de förefaller skapade med avsikt.”[17] Nej, varje författare, varje test i laboratorier, varje observation i naturen utgår från ett teleologiskt perspektiv! (Ordet teleologi kommer från grekiskans telos, "ändamål".) All vetenskaplig forskning skulle kollapsa om den tog evolutionens grundmekanismer, slumpvisa mutationer och urval, som sin metod. Ingen är så inkonsekvent som en evolutionist!

Men varför utgör teleologiskt språkbruk ett problem inom evolutionsbiologin? Mayr skriver : "[t]eleologiska utsagor och förklaringar antyderbekräftelsen av icke-verifierbara teologiska eller metafysiska läror i vetenskap."[18] Teleologiskt språk i vetenskap skulle alltså antyda att religiösa och metafysiska förklaringar och läror är relevanta i vetenskap. Och detta är naturligtvis nästan som ett anatema för evolutionsbiologer. Mayr försöker förklara (läs: bortförklara) det ändamålsenliga i naturen på samma sätt som Fagerström. Design (ändamål) är bara skenbar. (I en not i slutet av sin diskussion citerar Mayr Haldane som har sagt att "[t]eleologi för biologen är som en älskarinna: han kan inte leva utan henne men är ovillig att offentligt umgås med henne."[19])

Vi alla känner till William Paleys analogi mellan en sten och ett urverk på en strand. Vi drar intuitivt den enda rätta slutsatsen att urverket är en produkt av en intelligens. Stenen är en produkt av naturen. Denna analogi är fortfarande lika giltig som då (1809) Paley beskrev den i Natural Theology. Poängen i berättelsen är design. Urverket består av olika delar men utgör samtidigt en helhet. Både detaljer och helheten förutsätter en ”hantverkare” som har designat delarna och fogat dem till en fungerande helhet. Design är uppenbar.[20] Alla biologiska organismer, menar Paley, kan betraktas och beskrivas på samma sätt. Design är omistlig. Det teleologiska språket är ett nödvändigt redskap för att beskriva livsformernas ändamålsenliga strukturer därför att ändamål och design är verkliga!

Paley tar också upp den hypotetiska frågan om detta urverk, som vi träffar på stranden, kanske är en produkt av en tidigare maskin (ett liknande urverk), och så i all oändlighet.[21] Men detta hjälper inte eftersom den föregående maskinen visar samma design och design pekar alltid på en uppfinnare (sida 14). Paleys skriver: "Slutsatsen av den första undersökningen av urverket, dess funktion, konstruktion och rörelser, antydde att den måste haft en konstruktör, en hantverkare, som förstod dess mekanismer, och designade dess användning. Denna slutsats är oemotsäglig ("invincible")."[22] Att dra den slutsats att bakom urverket inte skulle finnas en hantverkare även om allt tyder på det motsatta är "absurt. Detta är ateism."[23]

Vetenskap och vetenskapliga teorier

Men låt mig gå till textens huvudsyfte, till frågan om evolutionsteorins vetenskapliga status. Först måste vi förklara vad en vetenskaplig teori är för något. Vetenskap som sådan är naturligtvis ett redskap (med alla dess metoder) som en forskare använder. Den har inga metafysiska eller religiösa anspelningar. Vetenskap är i princip samma sak som kunskap, organiserad kunskapsinhämtning och i viss mening en insikt i något. Vetenskap är också ofta samma sak som beprövad erfarenhet. Grundläggande för vetenskapliga utsagor är att de är motsägelsefria. Ett exempel. "Jorden är rund och fyrkantig." "Jorden är rund." Den första satsen uttrycker en motsättning och är därför falsk. Jorden kan inte samtidigt vara både rund och fyrkantig. Den andra satsen däremot är sann. Jorden är rund. Våra observationer (t.ex. från en satellit) bekräftar den andra satsens sanning. Ett annat exempel. "Livet har skapats av Gud." "Livet har uppstått i materian av en ren händelse." Vad för sorts utsagor handlar det om här? Det är påståenden som har med det förgångna att göra. Inget av dessa två har något med vetenskap i sig att göra. Båda är metafysiska och filosofiska utsagor om livets uppkomst. Båda kan möjligen vara felaktiga. De kan däremot inte vara riktiga båda två. Sanningshalten i utsagor som dessa kan inte avgöras av beprövad erfarenhet eller observationer. Varför inte? Av just den enkla anledningen att båda utsagor är påståenden om det förgångna, medans vetenskaplig forskning är en aktivitet, en process, som pågår i nuet. Utifrån detta perspektiv kan det aldrig bli någon vetenskaplig teori om livets uppkomst. Men hur är det med evolutionsteorin? Är den en vetenskaplig teori? Och vad är en vetenskaplig teori?

Nar man skriver sökordet "vetenskaplig teori" t.ex. i Nationalencyklopedins webbupplaga, för att söka efter artikel med denna rubrik, får man inga träffar. Det betyder att det inte finns någon artikel i Nationalencyklopedin som heter just så. I Wikipedia hittar man en följande beskrivning av vad vetenskaplig teori är för något:

  • En vetenskaplig teori är ett system av definitioner, påståenden (teser), antaganden och/eller modeller som tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbara prediktioner. En vetenskaplig teori har undergått rigorösa undersökningar och anses av etablerade forskare inte ha motbevisats av dessa, eller har åtminstone någon form av empiriskt stöd.[24]

Från denna beskrivning ser vi hur svårt det är att ge en klar och enkel beskrivning av vad en vetenskaplig teori är för något. Det finns dock ganska enkla teorier t.ex. inom fysiken som kan beskrivas med enkla formler, som t.ex. gravitationen. Vi tar ytterligare en beskrivning av vad en vetenskaplig teori är. Carl Hempel i boken Vetenskapsteori ger en ganska utförlig beskrivning av vad en vetenskaplig teori bör vara (han ger ingen definition eller beskrivning av vad en vetenskaplig teori är). Han skriver följande om vetenskapliga undersökningars syfte.

  • [V]etenskapliga undersökningar… [är] inte till att fastställa något bestämt faktum, utan till att uppnå någon förklarande insikt … [och] när allt kommer omkring ... att framställa en uppfattning av världen som har klart, logiskt samband med vår erfarenhet och därför är öppen för objektiv testning.[25]

Sedan nämner han två för vetenskapsteorin grundläggande krav, "krav, som kallas kravet på förklaringsrelevans och kravet på testbarhet."[26] Kravet på förklaringsrelevans beskriver han på följande sätt: "den förklarande information, som anförs, ger en god grund för att tro att det fenomen, som skall förklaras, verkligen inträffade eller inträffar."[27] Kravet på testbarhet beskriver han som "de satser som utgör en vetenskaplig förklaring måste kunna testas empiriskt."[28] Och vidare på sidan 78:

  • De förutsättningar som görs av en vetenskaplig teori om underliggande processer måste vara tillräckligt bestämda för att tillåta härledningen av bestämda implikationer beträffande fenomen som teorin skall förklara.

Här ser vi betydelsen av hur forskaren beskriver själva forskningen, dvs. ge underlag för att möjliggöra testning av teorin. Kravet på testbarhet implicerar naturligtvis ett ytterligare kriterie, nämligen förutsägbarhetskriteriet. För att kunna testa en teori måste teorin kunna säga – åtminstone i princip - vad som kommer att hända utifrån vissa förutsättningar. Svein Sjøberg skriver:

  • En god vetenskaplig teori ska också ha förmåga att ge prediktion, dvs. att förutsäga nya fenomen eller nya egenskaper hos verkligheten. Naturveten­skapen ska kunna säga vad som kommer att hända under vissa omständig­heter. Många hävdar att just förmågan att kunna ge förutsägelser som man kan kontrollera riktigheten av är det som kännetecknar vetenskap – och som skiljer vetenskap från icke-vetenskap.[29]

Vi har med andra ord, tre olika kriterier med vars hjälp vi kan prova om evolutionsteorin är en vetenskaplig teori, teorins förklaringsrelevans, dess testbarhet och dess förmåga att ge förutsägelser.

Är evolutionsteorin en vetenskaplig teori?

Utifrån dessa kriterier är det relativt enkelt att avgöra om evolutionsteorins vetenskapliga status. Det gäller att hitta ett försök till en formulering av en evolutionsteori där satser (premisser) logiskt leder till slutsatsen, d.v.s. till evolution.

Evolution

Men först en kort diskussion kring begreppet evolution. Ordet betyder att "rulla ut", t.ex. att öppna en bok(rulle). I biologin betyder ordet "utveckling särskild e.d. från lägre till högre stadier." (Svenska ordboken) Själva fenomenet (biologisk) evolution brukar delas upp i två ”processer”, mikro- och makroprocesser. Man talar om mikro- respektive makroevolution. I Nationalencyklopedin finner vi följande definition av mikroevolution: "mikroevolution, utveckling genom små förändringar och successiv anpassning inom en art."[30] Ernst Mayr definierar mikroevolution som "evolution på eller under artnivå."[31] Jeffrey H. Schwartz definierar mikroevolution som en "process inom arten som producerar förändringar i egenskaper."[32] Utifrån dessa definitioner kan vi säga att mikroevolution är samma sak som förändringar inom en art. (Begreppet "art" använder jag här i betydelse: en genetisk isolerad grupp som kan producera en fertil avkomma).[33] Mikroevolution d.v.s. förändringar inom en art är ett fenomen som kan observeras.

Mikroevolution förklarar dock inte hur arterna uppstod i första hand. För att beskriva arternas och högre taxonomiska gruppers uppkomst talar man om makroevolution. Mayr har definierat makroevolution som ”evolution ovan artnivå; utvecklingen av högra grupper (taxa) och produktion av evolutionära nyheter, som t.ex. nya strukturer.”[34] Nationalencyklopedin (webbupplagan) beskriver makroevolution som ”markant, ibland snabb utveckling av strukturer hos organismer som ger upphov till nya arter, eller artgrupper av högre taxonomiska nivåer, som släkten.”

Mayr har en lång diskussion kring makroevolution (Mayr 2001). Han skriver att sedan Darwins dagar har man haft ett

  • hetsigt meningsutbyte om makroevolution som antingen är ingenting annat än en obruten fortsättning av mikroevolution som Darwin och hans efterföljare har hävdat, eller snarare avskild från mikroevolution som hans motståndare har hävdat, och därför måste förklaras med andra teoretiska modeller.[35]

Torbjörn Fagerström har i Den skapande evolutionen en kort (teoretisk) diskussion om artutveckling och om de mekanismer som skulle leda till nya arter.[36] Han har dock samma problem som Darwin. Han kan inte peka ut ett enda exempel på en art som har uppstått ur en tidigare art med de mekanismer han lägger fram (i princip olika isoleringsmekanismer, dvs. omständigheter som gör att en art splittras i två (eller kanske flera) populationer t.ex. genom fysiska hinder som berg, vatten, klimat, konkurrens med andra arter, sjukdomar etc.). Han har heller ingen diskussion om hur för utvecklingen nödvändig, ny genetisk information uppstår (de s.k. evolutionära nyheter).

Föreställningen av en storskalig evolution från bakterie till människa måste av nödvändighet förutsätta en makroevolutionär process. Klyftorna mellan nu levande och utdöda organismer förutsätter detta. Den brännande frågan har varit: vilka mekanismer skulle kunna producera makroändringar i organismer som möjliggör en evolution från en art till en annan. Det var detta som Darwins bok Om arternas uppkomst” gick ut på, att förklara arternas uppkomst, men som Mayr påpekar ”misslyckades Darwin själv att lösa problemet med artbildning.”[37]

Darwins stora problem var att han inte visste något om ärftlighet. Han visste inte hur variationen uppstod i första hand, variationer på vilka det naturliga urvalet kunde arbeta på. Det var inte förrän Gregor Mendels arbete som detta problem ”löstes”. Variationer har sitt upphov i förändringar i arvsmassan. Källan till (evolutionära) förändringar är mutationer, ärftliga förändringar i det genetiska materialet. Allt sedan Mendels arbete ”återupptäcktes” vid 1900-talets början, har mutationer och det naturliga urvalet uppfattats som grunden för evolution.

Mayr hävdar åsikten att makroevolution är ett ”självständigt område i studiet av evolution.”[38]Som skäl till sin ståndpunkt anger han att observationer tycks motsäga antagandet att makroevolution bara är en förlängning av mikroevolution.[39]

Den tidigare citerade Torbjörn Fagerström har gjort ett försök till en uppställning av evolutionsteorin i sin bok Den skapande evolutionen. I sammanhanget försöker han bemöta den ofta framlagda kritiken att evolutionsteorin lider av tautologi,[40] d.v.s. att evolution förklarar evolution (eller närmare bestämt att överlevnadskriteriet är en tautologi: de som överlever, överlever). I grunden är evolutionsteorin bara en slags tro. Ernst Mayr skriver: ”Om man tror på evolution, måste man i så fall acceptera slutsatsen att varje art är en produkt av evolution, eller mer exakt, en produkt av artbildning.”[41] Evolution är en produkt av evolution. Arter är produkt av artbildning. Evolution är en tautologi. Trots dessa insikter om evolutionens tautologiska karaktär skriver Fagerström:

Det finns inget tautologiskt med evolution genom selektion, sådan denna process presenteras i tidigare kapitel. Låt oss sammanfatta processens premisser i punktform:

  • (i)    det finns fenotypisk variation;
  • (ii)   det finns genotypisk variation;
  • (iii)  det finns korrelation mellan den fenotypiska och den genotypiska variationen;
  • (iv)  det finns selektion, d.v.s. olika fenotyper får olika antal avkomma under sitt liv.[42]

Efter denna uppställning drar han följande slutsats: "I en population där dessa premisser gäller måste evolution ske, i den mening att de genotyper som är korrelerade med de fenotyper som gynnas av selektionen kommer att öka i frekvens i populationen."[43]

Är det logiskt att det ur hans uppställning följer en storskalig evolution från bakterie till människa? Nej, inte alls! Fagerström uttrycker själv en reservation: ”evolution sker i den meningen...” De tre första premisserna är helt oomtvistade. Alla kan acceptera dem. Den fjärde premissen är också oomtvistad. Den är dock lite märkligt formulerad. Varför ska man ta med ”det finns selektion” i uppställningen när uttrycket förklaras betyda samma sak som ”olika fenotyper får olika antal avkomma under sitt liv”?

Begreppet evolution, som utgör kärnan i Fagerströms resonemang, förekommer inte alls i uppställningen. Från premisserna ((i) - (iv)) följer logiskt ingen evolution. Slutsatsen (som skulle utgöra premiss (v) i uppställningen) finns inte med. Nej, Fagerströms försök till att uppställa en logisk framställning av evolutionsteorin som en vetenskaplig teori är helt misslyckat. Detta misslyckande försöker han skyla över genom att hänvisa till ”experimentella tester” där premisser i hans uppställning är ”uppfyllda”. Som ”experimentella tester” nämner han t.ex. bakteriekulturer och dataprogram där man har skapat ”artificiella system av självreplikerande enheter på datorer, och visar att man får evolution.”[44] Han skriver vidare att ”hela växt- och djurförädlingen anses utgöra ett gigantiskt experimentellt test av evolutionsteorin.”[45] Detta är naturligtvis inte sant. Att förädla djur och växter har ett helt annat syfte än att ”testa” evolution. Förädlingsarbete pågår med syfte att öka mjölkproduktion; öka äggproduktion, få rikare skördar etc. Djur- och växtförädlare tar vara på det som finns i organismer. Alla dessa verksamheter pågår inom arten. De skapar inget nytt! Han borde också ha sagt att förädlingsarbete inte följer det darwinistiska mönstret utan det teleologiska! ”Artificiella system” som skapas i datorn stöder snara design är slumpvis evolution. Det är svårt att formulera en vetenskaplig teori om evolution.

Evolution är ett ”tankemönster”, ett ”paradigm”

Lite senare i boken menar Fagerström att

  • det avgörande är nog ändå att det kanske inte är så viktigt överhuvudtaget att fundera över enskilda ”test” av evolutionsteorin. Det mest relevanta synsättet är nog att betrakta evolution som ett paradigm, som ett tankemönster, vars värde inte i första hand bestäms av huruvida det passerar enskilda empiriska tester, eller kan förklara varje enskilt evolutionärt förlopp. Värdet av ett sådant övergripande tankemönster i vetenskapen ligger istället i dess generella, snarare än dess specifika förklaringskraft; man kan säga att det är tillräckligt om teorin är förenlig med de enskilda fallen.[46]

Här blir vi dock påminda om Hempels tidigare citerade ord, nämligen att "de satser som utgör en vetenskaplig förklaring måste kunna testas empiriskt." Låt oss återgå till Fagerströms premisser i uppställningen ovan och försöka testa dem empiriskt. Kan vi göra det? Nej. Och vi behöver inte heller testa dem. Alla premisser är helt oomtvistade. Alla ger uttryck för observerbara fenomen. Feno- och genotypiska variationer finns. Det finns en korrelation mellan dem. Och det finns selektion. Problemet är bara att dessa premisser inte leder till en storskalig evolution från bakterie till människa.

När man insåg att de klassiska darwinistiska mekanismerna inte leder till evolution, har man börjat leta efter nya mekanismer. I boken Evolution. A View from 21st Century diskuterar James Shapiro några av dessa. Vi citerade honom tidigare när han skrev att "urvalet aldrig ledde till nya arter såsom Darwin hade tänkt."[47] Om sin bok skriver han:

  • Jag skrev denna bok för att informera både professionella biologer och icke-professionella intresserade om den omfattande utvecklingen inom den molekylära genomiken som kräver ett djupgående nytänkande i de grundläggande evolutionära koncepten.[48]

Ett av de mest centrala nya koncepten är ”natural genetic engineering” d.v.s. naturlig, genetisk ingenjörskonst. Shapiro skriver att de senaste 60 åren har visat hur extremt komplex och formbar den informationen är som finns i DNA-molekylen. Kunskapen om cellen har också ökat mycket. ”I praktisk taget alla celler äger de grundläggande biokemiska verktygen som behövs för att modifiera DNA, proteiner som kan skära, nysta upp, polymerisera, aducera och binda ihop DNA-strängarna”, skriver Shapiro.[49]

Ett av de stora upptäckten har varit den ökande kunskapen om informationen som ligger ”över” DNA, den s.k. epigenetiska informationen. Nationalencyklopedin beskriver epigenetik som ”vetenskapen om kemiska förändringar i arvsmassan som långsiktigt påverkar en gen på annat sätt än genom förändring av genens sekvens av kvävebaser.”[50] De processer som ”styr” t.ex. cellernas ”vandring” i kroppen är också fortfarande i många stycken oklara. Hur vet celler vart ska de vandra under den embryonala processen? Så mycket tycks vara klart att åtminstone i några fall är celler ”förprogrammerade med deras öde innan de rör på sig.”[51] Också insikten om att gener kan ”vandra” mellan organismer, har ytterligare komplicerat den evolutionära synen på organismers uppkomst. Insikten att celler kan ”samtala” med varandra tillhör den nyaste kunskapen som forskning har kunnat visa. ”Utvecklingen av njurar, liksom andra inre organ”, skriver Jamie Davies, ”kontrolleras till en mycket stor del genom konversation mellan olika celler, en konversation på ett språk som utgörs av signaler som proteiner skickar iväg. Vad varje cell gör, och än viktigare, vilka signaler cellen skickar ut, kontrolleras av signalerna den tar emot.”[52] Dessa nya kunskaper i biologin har gjort det än svårare att upprätthålla den klassiska darwinismen och gjort det också svårt att formulera en ny evolutionsteori som skulle kunna ”förklara” alla dessa nya insikter.

Men har evolutionsteorin den ”förklaringskraften” som Hempel nämnde? Inte alls. Evolutionsteorins förklaringskraft faller helt eftersom den inte är en testbar vetenskaplig teori. Det som evolutionsteorin ”förklarar” är evolution, men inte arternas uppkomst. Fagerström antyder detta med hjälp av hjärtats ”evolution”. Han hänvisar först till fysikerna som i princip kan förklara vädret utan att kunna förklara varför det åskar på ett visst ställe vid en specifik tidpunkt. ”På samma sätt förklarar evolutionsteorin i princip evolutionen av fyrrummiga hjärtan hos varmblodiga djur.”[53] Men detta är ju en tautologi. Evolutionsteorin förklarar hjärtats evolution. Det är också en väldig skillnad mellan väder och levande organismer. Analogin är väldigt haltande. Åskan leder inte till något nytt. Åskan är åska och regnet är regn. I den meningen håller analogin. Organismer förbli de organismer det fötts på samma sätt som väder förbli väder. Mutationer och selektion leder inte heller till något nytt.

Man vet också att mutationer är antingen nedbrytande eller bevarande. Giuseppe Sermonti skriver: ”Utifrån en molekylär synvinkel är mutation, d.v.s. variationer i DNA-texten, ett nedbrytande fenomen, ett kopieringsfel, en produkt av entropin i det genetiska kapitalet.”[54]

Perry Marshall skriver att han många gånger har frågat mjukvaroprogrammerare vad som skulle hända om de försökte korrigera sina program genom att slumpvis förstöra millioner av kopior tills en lyckad en fungerade korrekt. De småskrattade och tittade på mig om jag var från Mars.”[55] Mutationer förstör redan befintlig information. Den ”genetiska entropin” är obarmhärtig mot levande organismer.[56]

Vi kan så långt konstatera att evolutionsteorin inte är en vetenskaplig teori. Den är ett ”paradigm”, ett ”tankemönster” vars påståenden ligger utanför och bortom en testbar teori.

Tidigare i sin bok skriver Fagerström att ”[n]ästan ingen ifrågasätter idag evolution som historiskt faktum; det samlade bevismaterialet är alltför överväldigande för att detta skall låta sig göras.”[57] Utsagor som detta har naturligtvis inget värde. Det är varken konsensus eller majoritetsåsikt som avgör en teoris vetenskapliga status. Majoritetsargument fungerar bara som ett psykologiskt övertalningsargument. Sådana formuleringar som forskare brukar använda, tillhör den kategorin av utsagor som kallas för ”fraseologi” Sören Halldén skriver:

  • I sin argumentation återvänder [forskare] gärna vad tongivande personer anser. Den konventionella forskaren kan kännas igen på sin fraseologi: ’Forskarna anser allmänt... ‘ ‘Detta är en bedömning som slagit igenom på det internationella planet’, ’Det är klart att i den lokala ankdammen har man inte riktigt följt med...’ ’Man kan inte ta hänsyn till alla udda åsikter’, ’Frågeställningen har förlorat sin aktualitet’, ’Forskningsfronten har flyttat sig’, ’Så ansåg man 1930.’[58]

Halldén jämför vetenskapen med kyrkan där man kan finna trygghet.

  • Många vänder sig till kyrkan eller traditionen för att lugna en ångest som blivit överväldigande. Vetenskapen har en auktoritet, fasthet och varaktighet som lockar. Ett makthavande vetenskapligt system erbjuder trygghet för den som inte anar att det finns sprickor i fogarna...
  • Precis som skilda kyrkor lugnar samma oro, kan skilda typer av vetenskap ha samma hugsvalande uppgift.[59]

Språkbruk och evolution

Ett av de stora ”vapen” som evolutionister har lyckats ”smida” är att slå ihop två begrepp: biologi och evolution till evolutionsbiologi, som om dessa två begrepp skulle på något sett ha generiskt samband. Evolution har blivit (nästan) samma sak som biologi och tvärtom. I verkligheten är dessa två helt skilda kategorier. Biologi betyder ”läran om livet”, inte läran om hur och hur organismer har uppstått. När forskare beskriver de biologiska processer som pågår i en organism har han inget behov av evolutionärt språkbruk. Ett bra exempel på en sådan bok är Life Unfoldning (se not 51). Författaren, Jamie Davis, beskriver hur människan blir till. De biologiska processerna som sker i embryot från första början till ett fult utvecklat embryo, har ingenting med evolution att göra.[60] Processer styrs strikt av de genetiska ”programmen” som agerar på flera nivåer (epigenetik). Där finns inga darwinistiska slumpprocesser. Mutationer som äger rum under denna process är alltid skadliga. Davies nämner många exempel på detta men han nämner inte ett enda exempel av mutation som i det mänskliga embryot skulle ge anlag till en ny ”art”, d.v.s. att människan skulle utvecklas till någonting annat. Och det är det som den storskaliga evolutionen från bakterie till människan handlar om.

Biologi som vetenskap har inget behov av evolution. Evolution är bara en tankemässig (onödig) överbyggnad som inte bidrar något i vår förståelse av levande organismer. Snarare tvärtom. Evolutionstanken har lett till felaktiga slutsatser. Ett bra exempel på detta är det s.k. ”skräp-DNA”. Under många år levde man i den föreställningen att ca 95 % av människans DNA var ”skräp”, d.v.s. hade ingen funktion. Detta ”skräp” tolkades vara en kvarleva av evolution.[61] I dag vet vi bättre. Åtminstone 80 % av detta ”skräp-DNA” har en funktion. Några menar att denna siffra kanske kan bli 100 %.[62] En evolutionär förklaring av ”skräp-DNA” kom på skam.

Evolution är en idé, ett ”tankemönster” som också Fagerström medger. Den är en berättelse om det förgångna. Men den är inte bara en berättelse, den är en falsk berättelse. Filosofen Thomas Nagel har använt detta begrepp i sin kritiska bok om Darwin (se not tre för uppgifter om boken). Harold Booher i sin Origins, Icons and Illusions[63] diskuterar de språkliga och psykologiska mekanismer som har haft en avgörande betydelse i accepterandet av en storskalig evolution.

Sammanfattning

Uppsatsens uppgift har varit att avgöra evolutionsteorins vetenskapliga status. Vi har kunnat konstatera att evolutionsteorin brottas med många olösta problem. Föreställningen att evolutionsteorin skulle vara en vetenskaplig teori håller inte. Den uppfyller inte vetenskapens tre grundläggande kriterier, kriteriet av förklaringsrelevans, kriteriet av testbarhet och kriteriet av prediktioner (förutsägelser). ”Det har egentligen aldrig varit en vetenskaplig ’teori’ om evolution”, skriver Giuseppe Sermonti.[64] Evolutionsteorin är snarare en pseudoteori eller pseudohypotes (upprepning av betydelselösa satser) och på sin höjd ett forskningsprogram.[65]

Blandningen av två vid skilda begrepp, biologi och evolution, har varit kanske den mest olyckliga kombinationen. Den första har med daglig forskning att göra. Den andra är en spekulativ idé om det förgångna.

Ett av de tre kriterierna för att testa en teoris vetenskapliga status är förutsägelsekriteriet. Få känner till att Darwin själv hade - åtminstone i princip - förstått vilken slags förutsägelse man kunde formulera utifrån hans teori. Enligt hans beskrivning sker utvecklingen genom en sakta, gradvis process med otaliga småsteg från en art till en ny art. Denna process skulle leda till att arterna över huvud taget inte skulle finnas! Han skriver:

  • Säkert måste läsaren långt innan han hunnit så här långt i boken ha kommit att tänka på en hel del svårigheter och problem beträffande min teori. En del av dessa är så allvarliga och tungt vägande att jag fortfarande känner mig tyngd till jorden när jag tänker på dem… ”För det första - om nu arterna utvecklats ur tidigare arter genom omätligt små gradskillnader, hur kan det då komma sig att vi inteser otaligaövergångsformer överallt? Varför är inte hela naturen en enda stor förvirring utan tvärtom uppfylld av klart särpräglade arter?[66]

Darwins enda (underliggande) förutsägelse håller inte. Naturen är inte ”en enda stor förvirring.” Arterna och högre taxonomiska kategorier finns. Darwins enda ”förutsägelse” har blivit motbevisad. Det är också värt att notera att ingen evolutionist hävdar att arterna ”bara synes vara” arter. Samtidigt hävdar man dock att arternas uppbyggnad (design) bara är design ”till synes”. Under design ligger dock de genetiska förutsättningarna, de ritningarna, som ger utslag till fenotypiska karaktärsdrag. Ingen evolutionist hävdar att den genetiska informationen är information ”bara till synes”. Denna ”till synes” doktrin är i grunden falsk.

Vi har också noterat att ingen evolutionsforskare i sin dagliga gärning använder de darwinistiska mekanismerna som utgångspunkt. Nej. Det vardagliga arbetet utgår ifrån en teleologisk utgångspunkt. All vetenskaplig forskning och alla vetenskapliga uppsatser och forskningsrapporter är ett ypperliga bevis på detta.

Evolutionsteorin har inte burit med sig någonting gott för mänskligheten. Den bittraste frukten som darwinismen har ”producerat” var förintelsen, eugeniken och rasbiologin.[67] Evolutionsteorin har också hindrat vetenskapligt framåtskridande. Perry Marshall hävdar att det darwinistiska sättet att gå tillväga med tron på slumpmässighet bakom naturen ”har hindrat otaliga forskare att ta fram nya modeller som skulle avslöja vad cancerceller gör. Vi får alla betala priset för detta.”[68] Marshall skriver vidare att vi ”är trötta på vetenskaplig vandalism.”[69]

Den moderna vetenskapen uppstod på den bibliska grunden. Alla dess främsta företrädare läste Skriften bokstavligt. Skapelseberättelsen är en historisk återgivning av hur skapelsen har blivit till. Skapelsen bär sitt omistliga vittnesbörd om sin Skapare. Ett ordnat och skön skapelse talar om dess Upphovsman. Som skapad till Guds avbild kan människan studera och förstå skapelsen. Den moderna vetenskapens ”skapare” uppfattade sitt eget uppdrag som en gudomlig kallelse. Gud gav oss två böcker, Skriften och naturen. Robert Boyle kallade naturen för en ”text” som en naturfilosof kunde läsa och förklara.[70] Prästen hade kallelsen att förklara Skriften till folket. Naturfilosofer (som vetenskapsmän kallades då) hade kallelsen att förklara naturens bok till människor.

Människans fall uppfattades som mänsklighetens största olycka, där konsekvenserna syntes överallt. Människan (Adam) förlorade också den kunskap han hade haft före fallet. Frågan som den nya vetenskapens grundare ställde var: skulle det vara möjligt för människan att återerövra denna kunskap och om inte helt, så åtminstone reparera en del av skadan? ”Den moderna vetenskapens tidiga projekt … var ett försök att uppnå en partiell återställelse av den adamitiska kunskapen”, skriver Peter Harrison.[71] Naturstudier skulle bli det medlet genom vilket detta skulle nås.

I vår egen tid är konsekvenserna till den första Adams fall kanske ingenstans så uppenbara som i vetenskapens blindhet inför skapelsen. Paulus ord i Romarbrevet (1:19-22) fångar detta på ett träffande sätt:

  • Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem; de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades. De ville gälla för visa, men blev till dårar.

Sverige är i stort behov av en ny generation av människor som nagelfar evolutionsteorins påståenden. I dag är det offentliga rummet stängt för ett fruktbart och kritiskt samtal. Skolan och de högre lärosäten är evolutionsteorins fästningar. Murarna är höga och de bevakas frenetiskt mot alla ”angrepp” som riktas mot denna fästning. Politiker och medier har tagits som gisslan. Än så länge är de sociala medierna förskonade från denna ”vetenskapens epistemiska imperialism”, för att låna Peter Harrisons ord.[72] Genom sociala medier kan vi som står för frihet och demokrati och ett öppet samhälle - än så länge -, skapa en medvetenhet som tvingar också de politiskt ansvariga att se klart vart vi är på väg.

* * * * * * * * * * * * * *

Ett varm tack till Theodor van der Waard som läste täxten och korrigerade felen. De fel som är kvar faller helt på mig.



Noter

1.Så t.ex. Ernst Mayr, Toward A New Philosophy of Biology, Harvard University Press, 1988, s. 262

2.//www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intelligent-design. Det är intressant att notera att Fagerström inte har några källor i sin artikel i Nationalencyklopedin. Detta gör att läsaren är helt utlämnad åt hans subjektiva bedömning. Under not 3 hänvisar jag till relevant litteratur för dem som vill läsa god litteratur av anhängare till Intelligent design samt litteratur som för kritisk diskussion kring evolutionsteorin.

3.Det finns god litteratur som ta upp ämnen Fagerström nämner utifrån skapelsetro och ID perspektiv. Ur intelligent design perspektiv: Stephen C Meyer, Darwin´s Doubt. The Explosive Origins of Animal Life and the Case for Intelligent Design, Harber One, 2013; Ann Gauger, Douglas Axe, & Casey Luskin, Science & Human Origins, Discovery Institute Press, 2012; William Dembski, Jonathan Wells, The Design of Life, The Foundation for Thought and Ethics, 2008; Jonathan Wells, Icons of Evolution, Regnery, 2000. Ur skapelsetro perspektiv: Andrew Snelling; Earth’s Catastrophic Past, Institute for Creation Research, 2009; Roger Gallup, Evolution. The Greatest Deception in Modern History, Red Butte Press, Inc., 2011; John Aston, Evolution Impossible, Master Books, 2012; Robert Carter (ed.), Evolution’s Achilles’ Heels, Creation Book Publisher, 2014. För en ”sekulär” kritik av evolutionsteorin kan man läsa Lee Spetner, The Evolution Revolution. Why thinking people are rethinking the theory of evolution, Judaic Press, 2014; Thomas Nagel, Mind and Cosmos. Why the Materialist Neo-Darwinian Conception of Nature Is Almost Certainly False, Oxford University Press, 2012; Jerry Fodor & Massimo Piatelli-Palmarini, What Darwin Gott Wrong, Profile Books, 2010; Steve Fuller, Science vs Religion. Intelligent Design and the Problem of Evolution, Polity, 2007.

4.John Parrington, The Deeper Genome, Oxford University Press, 2015, s. 78, 79. Kursiv min.

5.Parrington, 2015, s. 78. Min kursivering.

6.Parrington, 2015, s. 79, Min kursivering.

7.James Shapiro, Evolution. A View from the 21st Century, FT Press, 2011, s. 121. Min kursivering..

8.Douglas H Erwin, James W. Valentina, The Cambrioan Explosion, Roberts & Company, 2013, s. 340. Min kursivering.

9.Mayr, 2001, s 272. När Mayr säger att “varje försök att motbevisa något av darwinismens antaganden har blivit avvisat. Detta ”hänger samman med att teorin är svår att bevisa och motbevisa som jag i min text kommer att utveckla närmare.

10.Theodosius Dobzhansky, Francisco J. Ayala, G. Ledyard Stebbins, James W. Valentine, Evolution, W. H. Freeman, 1977, s. 245

11.Franklin Harold, In Search of Cell History, The University of Chicago Press 2014, s 195, Min kursivering. Uttrycket "köparen varnas" kommer från latinets caveat emptor som betyder "köparen må se upp". Detta är en köprättslig term som varnar köparen för att varan han köper inte kanske motsvarar hans förväntningar.

12.Anthony Flew, Evolutionary Ethics, McMillan & Co Ltd, 1967, s. 15,16

13.”Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen”, Verksledningskansliet Ragnar Eliasson 2006-11-02.

14.Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 6. Min kursivering.

15.Skolverket, 2011, s. 47. Min kursivering.

16.Mayr, 1988, s. 41. Mayr har en längre diskussion (sidorna 38-64) kring denna problematik i boken.

17.Richard Dawkins, Den blinde urmakaren, Wahlström & Widstrand, 1986, s. 13.

18.Mayr, 1988, s. 40. Min kursivering.

19.Mayr, 1988, s. 63.

20.Ett klassiskt verk I detta är Michaels Behes, Darwin’s Black Box, The Free Press, 1996. För en bra översikt för ID rörelsen, se Behe, Michael; Demski, William; Meyer, Stephen: Science and Evidence for Design in the Universe, Ignatius Press, 2000.

21.William Paley, Natural Theology, 1809, s. 14.

22.Paley, 1809, s. 16-17.

23.Paley, 1809, s. 17.

24.//sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_teori.

25.Carl Hempel, Vetenskapsteori, Studentlitteratur, 1981, s. 54.

26.Hempel, 1981, s. 54.

27.Hempel, 1981, s. 55.

28.Hempel, 1981, s. 56.

29.Svein Sjøberg, Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik, 2000, sida 67.

30.//www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mikroevolution.

31.Mayr, 2001, s. 287.

32.Jeffrey H. Schwartz, Sudden Origins, John Willey and Sons, Inc. 1999, s. 406.

33. Detta är en ganska stram avgränsning, men jag gör detta av den anledningen att bara fertil avkomma kan föra arten vidare. Mayr har ungefär denna definition i What Evolution Is. Han skriver: "Species concept. The biological meaning or definition of the word ’species’; criteria on the basis of which a species taxon is delimited.” Sida 291. D.v.s. är begreppet ”art” ett kriterium som avgränsar en biologisk grupp just som en grupp. Art-begreppet har diskuterats sedan Darwins dagar och diskussionen fortsätter. Theodosius Dobzhansky har definierat art som en ”mendelian population” där ”genflöde mellan populationer förhindras eller utesluts av reproduktiva mekanismer." Theodosius Dobzhansky, Francisco J. Ayala, G. Ledyard Stebbins, James W. Valentine, Evolution, W.H. Freeman and Company, 1977, s. 171.

34.Mayr, 2001, s. 267.

35.Mayr, 2001, s. 188.

36.Torbjörn Fagerström, Den skapande evolutionen, Nya Doxa, 2009, s 105-110.

37.Mayr, 2001, s. 175.

38.Mayr, 2001, s. 188.

39.Mayr, 2001, s. 189.

40.Evolutionsteorin har sedan Darwin skrev Om arternas uppkomst lidit av detta problem, Se t.ex. Anthony Flew, ”The Structure of Darwinism” i Michael Ruse (ed.), Philosophy of Biology, McMillan Publishing Company, 1989, s.70-84.

41.Mayr, 1988, s. 318. Kursiv min. Mayr försöker naturligtvis ”förklara” det tautologiska, men faktum kvarstår. Den som tror på evolution tror att evolution har skapat levande organismer genom evolution.

42.Fagerström, 2009, s. 133

43.Fagerström, 2009, s. 133. Kursiv hans.

44.Fagerström, 2009, s. 133. Med ”bakteriekulturer” syftar han antagligen till Richard Lenskis laboratorieförsök. Lenskis försök har dock inte gjort bakterier till någonting annat. Efter tiotusentals generationer är hans bakterier fortfarande bakterier. Datasimulerade ”självreplikationsystem” äger inte rum genom darwinistiska mekanismer, utan är designade av intelligenta människor. Analogin haltar.

45.Fagerström, 2009, s. 133.

46.Fagerström, 2009, s. 136.

47.Shapiro, 2011, s. 121.

48.Shapiro, 2011, s. xvii.

49.Shapiro, 2011, s. 43.

50.//www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/epigenetik.

51.Jamie A. Davies, Life Unfolding, Oxford University Press, 2014, s. 46-47.

52.Davies, 2014, s. 132.

53.Fagerström, 2009, s. 136.

54.Giuseppe Sermonti, Why is a Fly Not a Horse?, Discovery Institute Press, 2006. S. 14.

55.Perry Marshall, Evolution 2.0, Benbella, 2015, s. 247.

56.John Sanford i Genetic Entropy & The Mystery of the Genome, Ivan Press, 2005, utvecklar vidare dessa tankar. Senaste upplaga av Genetic Entropy är från 2014.

57.Fagerström, 2009, s. 127.

58.Sören Halldén, Nyfikenhetens redskap, Studentlitteratur, 1980, s. 10.

59.Halldén, 1980, s. 11.

60.Naturligtvis hänvisar han till evolution som en historisk process. Men alla hänvisningar till evolution är snarare en upprepning av evolution som an ”just-so-story.” På sida 76-77 skriver han: ”När olika gener av samma typer började mutera och skilja sig åt under långa tidsperioder, skulle de ha börjat förvärva så småningom andra funktioner och vidare förluster skulle blivit omöjliga. Tro eller inte på sådana evolutionistiska just-so-stories, faktumet kvarstår att klungan av HOX-gener i människan” har en bestämd form. Davies skriver vidare att ”det är slående att under alla 460 miljoner år eller så under vilken käk försedda djur har simmat, gått, eller flygit på denna planet, HOX-geners ordning längst klungan aldrig har förändrats i någon av dessa djur.” Sida 76, 77.

61.Jonathan Wells, The Myth oh Junk DNA, Discovery Institute Press, 2011 (kapitel 2).

62.Parrington, 2015. S. 91

63.Harold Booher, Origins, Icons and Illusions, Warren H. Green, In., 1998.

64.Sermonti, 2006, s. 11

65.Mayr, 1998 skriver: ”Darwinism är inte en enkel teori som är antingen sann eller falsk utan snarare ett komplext forskningsprogram som ständigt modifieras och förbättras. Detta var sant innan den moderna syntesen, och detta fortsätter att vara så också efter syntesen.” Sida 535.

66.Charles Darwin, Om arternas uppkomst, Natur och kultur, 1994, sida 132. Min kursivering.

67.Se Richard Weikart, From Darwin to Hitler, Palgrave Macmillan, 2004.

68.Marshall, 2015, s. 276.

69.Marshall, 2015, s. 276.

70.Peter Harrison, The Territories of Science and Religion, The University of Chicago Press, 2015, s. 77. För vidare läsning se också Peter Harrison, The Fall oh Man and the Foundation of Science, Cambridge University Press, 2007.

71.Harrison, 2015, s. 199.

72.Harrison, 2015, s. 190. “Epistemisk” kommer från ordet epistemologi och har med kunskap och kunskapsinhämtning att göra.