Skapelsetro

Skapelsetro grundar sig på Bibelns skapelseberättelse. Tron på den bibliska skapelseberättelsen togs som en given sanning ända fram till den s.k. upplysningstiden. Den vetenskapliga skapelsetron kan delas upp i två historiska epoker. Den första brukar sammafalla med den moderna naturvetenskapens uppkomst på 1500-1700-talen. Denna epok kopplas ihop men namn som Nikolaus Kopernikus, Johannes Kepler, Nils Stensen, Isaac Newton, Francis Bacon etc.

Den nyare skapelsetron fick sitt egentliga genombrott i mitten av 1900-talet med John Withcombs och Henry Morris bok, The Genesis Flood. The Biblical Record and Its Scientific Implications (1961). Sedan dess har skapelsetron spridit sig snabbt över hela världen. Detta nyuppvaknande av skapelsetron har inneburit kraftigt motstånd från det evolutionära etablissemanget som hade hunnit skaffa sig kuturellt monopol i skolan och massmedierna.

I dag är det är livsåskådningsmässigt korrekt att undervisa enbart i evolution (läs: indoktrinera folk till  evolutionens "sanning"). Inga frågor eller kritik tolereras.

Med vad är skapelsetro?

Som tidigare sagt utgår skapelsetron från Bibelns skapelseberättelse (Läs Första Mosebokens två första kapitel). Enligt den skapade Gud universm och allt annat på sex bokstavliga dagar. (Läs om veckans ursprung).

Först skapar Gud tid och rum. "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." Rummet beskrivs med hjälp av två motpoler "himmel och jord". Därefter skapar Gud ljuset. "Gud sade: 'Ljus bli till!' Och ljuset blev till." Ljus och mörker separeras. Skapelsens första dag. Egentligen står det i den hebreiska texten jom ehad, som betyder "en dag" eller "dag ett". "Dag ett" blir en protodag. Alla andra efterföljande dagar är lika långa. Sedan skapelsen har detta varit ett faktum!

På andra dagen skiljer Gud "vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet". Vad detta uttryck betyder har man haft olika åsikter om. "Valvet" har översatts från raqia, som betyder flera saker i Gamla testamentet. Det kan betyda "valv" Hesekiel 1:22), "fäste" (Psalm 19:1. Här används raqia synonymt till "himmel", se också Daniel 12:3, "himlavalvet", Bibel 2000).

Septuaginta (förkortas LXX, den tidiga  grekiska översättningen av Gamla testamentet från ca 250 f.Kr.) har använt det grekiska ordet stereooma i 1 Mos. 1:6, som betyder "fast", något "som består". Vi bör med andra ord tolka raqia/stereooma som något fast, bestående som himlen över våra huvud är, det som välvar sig över våra huvuden!

Vattnet "ovan fästet" har antagligen varit ett ånghölje som påverkade bl.a. jordens klimat så att vi hade tropiskt/subtropiskt klimat över hela jorden. Geologiska och paleontologiska fynd vittnar om detta. Jorden hade också tidigare högre syrehalt, ca 30% (dagens syrehalt är ca 21%.). Ånghöljet ovan "fästet" betydde också högre atmosfäriskt tryck, som i sin tur kan t.ex. förklara de höga åldrar människor nådde före floden. (Se här Mats Molén, Vårt ursprung (flera upplagor, min upplaga är den första, 1988, kapitel sex.)

På den tredje dagen kommer det torra (kontinenten) fram. Samma dag skapar Gud vegetationen.

På den fjärde dagen skapar Gud alla himlakroppar (stjärnor, galaxer etc.). Den fråga som ofta uppstår i samband med universum är: Om universum bara är ca 6000-8000 år gammalt, hur kan vi se ljuset från avlägsna stjärnor och galaxer som är på miljoner och miljarder ljusårs avstånd från os? (Ljusår är den sträcka ljuset vandrar under ett år).

Lösningen till denna fråga är modern relativitetsteori (förutsatt att denna teori stämmer). Vi vet att tiden är beroende av gravitation och hastighet. När Gud skapar (fyller) rummet med stjärnor, sträcker han han samtidigt ut rummet med en oerhörd hastighet (jfr Jesaja 40:22). Under fjärde skapelsedagen erfar jorden en tidsdilation. Utifrån detta resonemang har universum två åldrar, en astronomisk och en jordisk samtidigt! Naturligtvis är detta ganska spekulativt, men är en möjlig lösning för frågan om avstånden i universum och Bibnelns korta tidsangivelse för skapelsen. (Se här John Hatrnett, Starlight, Time and the New Physics, Creation Ministries International, 2007. Se också Gerald Schroeder, Genesis and the Big Bang, Bantam Books, 1990, kapitel 8, "Stretching Time").

Det andar alternativet är att Gud i början skapade ett fullfärdigt universum. Eftersom skapelseakten var ett under kan man aldrig undersöka den med vetenskapliga metoder.

Under femte skapelsedagen skapar Gud fåglarna och havsdjuren och allt annat i luftrummet och i vattendrag. Det finns inget evolutionärt. Skapade sorter kommer fram fullfärdiga. Modern paleontologi talar om den kambriska explosionen av liv, om livets big bang (se t.ex. Douglas H Erwin, James W. Valentin, The Cambrian Explosion, Roberts & Company Publisher, 2013, Jeffrey H. Schwartz, Sudden Origins, John Wiley and Sons, Inc., 1999, Simon Conway Morris, The Crucible of Creation, Oxford University Press, 1998).

Under den sjätte dagen skapar Gud landdjuren och människan. Återigen: det finns inga antydningar om att Gud skapar genom evolution. Människan har ingen (historisk) släktskap med andra organismer.

Skapelsen slutar med den sjunde dagen. Gud vilar, och den sjunde dagen blir en återkommande påminnelse om att skapelsen har uppstått ur Skaparens hand. (För veckans ursprung, se här.)

Själva skapelsehandlingen har varit ett mirakel. När skapelsen är fullbordad är den skön och ordnad. I dag kan vi upptäcka dessa två aspekter i skapelsen. Dess skönhet bedårar oss, och dess ordning får oss att häpna!

Eftersom skapelseberättelsen beskriver hur och varför Gud skapade tingen kan vi med hjälp av de vetenskapliga metoder människan förfinat studera skapelsen. Skapelsens båda aspekter, skönhet och ordning kan studeras. Frågan "hur" besvarar vi: Gud utför skapelsehandlingen genom att befalla tingen till existens. "Gud sade... och det blev så" upprepas flera gånger. Bara människan skapar Gud med sina egna händer. (För mer om människan se här) 

Från skapelseberättelsen förstår vi varför organismerna uppträder i naturen som isolerade öar i "livets hav". Vi tar det som en given sak att tallar producerar nya tallar. Människor föder nya människor. Schimpanser producerar nya schimpanser, osv. osv. Detta sakernas tillstånd beror på den organismspecifika information som finns i generna. Varje ny befruktning har ett mål: en vuxen könsmogen individ som i sin tur kan producera ny avkomma. 

I dag talar vi om genetik. Den österikiske munken Gregpr Mendel löste ärftlighetsgåtan genom nogranna experiment. Sedan dess har vi vetat hur organismerna behåller sin orgasnismspecifika "essens", egenart.

I skapelsen gav Gud alla organismer deras specifika "essens". Det hebreiska ordet "min" översätts ofta som "slag" eller "typ". Det vanliga "art"-begreppet är lite för snävt eftersom det är svårt att definiera. I Nationalencyklopedin beskrivs art på följande sätt:

• art (lågtyska art, ard, eg. 'vistelseort', 'hemvist'), species, den mest fundamentala enheten i organismvärlden. Arten definieras som en grupp individer vilka under naturliga förhållanden kan reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade från andra sådana grupper av individer (det biologiska artbegreppet). Individer av samma art kan alltså, åtminstone potentiellt och om de tillhör olika kön, få gemensam könsduglig avkomma. Definitionen kommer dock till korta i flera sammanhang, t.ex. när det gäller organismer där avkomman produceras asexuellt (genom partenogenes/jungfrufödsel, delning, avknoppning, vegetativa skott eller frösättning utan föregående befruktning) eller genom självbefruktning och likaså när man behandlar utdöda organismer. I dag definieras en art ofta enligt det s.k. fylogenetiska artbegreppet. Enligt det fylogenetiska artbegreppet är en art den minsta urskiljbara grupp av individer som har en gemensam utvecklingshistoria genom sina förfäder och avkommor. Det fylogenetiska artbegreppet bygger på mätbara karaktärer, dvs. morfologiska, fysiologiska, genetiska, ekologiska eller etologiska egenskaper, och fokuserar alltså på mätbara resultat av den evolutionära processen. I en del fall är det ändå svårt att ge en strikt definition av begreppet art, och forskarna följer då den praxis som har utvecklats för respektive organismgrupp.

Skapelsetro hävdar att ovannämnt "fylogenetiskt artbegrepp" är bara ett hypotetiskt begrepp eftersom det grundar sig på en spekulativ (och felaktig) ide om evolution från bakterie till människa.

Evolution

Denna figur illustrerar Darwins syn på "arternas uppkomast". Figuren fanns redan i den första utgåvan av hans berömda bok.

Evolution är en föreställning enligt vilken universum och allt annat har blivit till av sig självt utan någon högre makts vilja och avsikt. Universum är en kosmisk "händelse" orsakad av ingenting! Kemiprofessorn Peter Atkins har beskrivit skapelsen av universum på följande sätt:

"I begynnelsen fanns ingenting. Absolut tomhet, inte ens tom rymd. Rymden fanns inte; inte heller tid, för detta var före tid. Universum var öde och tomt… Av en slump uppstod en instabilitet, och en uppsättning av punkter, framsprungna från ingenting, och tog sin existens ur mönstret de formade, och definierade tiden. Det slumpformande mönstret frambringade tiden från sammansmältande motsatser, dess uppkomst ur ingenting. Från absolut ingenting, absolut utan ingripande, uppstod rudimentär existens. Stoftmolnets uppkomst och dess slumpartade organisation in i tiden var en tillfällig, omotiverad händelse som bringade dem till existens. Motsatser, extrema enkelheter, uppstod från ingenting."

Peter Atkins, Creation, Freeman,1981, sida 119

Att Peter Atkins och hans likasinnade tror på en sådan här skapelseberättelse är en gåta för mig! Kan "ingenting" verkligen orsaka någonting? Mig veterligen har ingen någonsin observerat något sådant äga rum!

När man talar om evolution så brukar man oftast mena den biologiska evolutionen från det första livet till livets mångfald. Här blev Charles Darwins bok Om arternas uppkomst från 1859 hel epokgörande. Darwin hade observerat att i naturen finns "naturliga" variationer som tydde på att arterna "utvecklas". Från denna korrekta observation drog han dock en felaktig slutsats, nämligen att en art under långa tidperioder kan övergå till en ny art genom små, små variationer (se illustrationen ovan). Från dessa små variationer kan "det naturliga urvalet" (som Darwin kallade sin teori) välja ut de mest fördelaktiga (de bäst anpassade individerna) som till slut leder till en ny art.

Darwin blev den moderna evolutionsmytens "gudfader". Idag genomsyras hela vårt samhälle av denna evolutionära föreställning. Men vi vet också idag att Darwin aldrig lyckades visa det han ville, nämligen arternas uppkomst. Han kunde inte peka ut ett enda exempel på artutveckling! Faktum är att "artutveckling" är något som inte kan observeras i naturen. Ateisten och darwinisten Daniel Dennet skriver: "Artutveckling tycks för närvarande ha en märklig egenskap; du kan inte se den äga rum just då den äger rum! Först efteråt kan du upptäcka att den har ägt rum." (Daniel Dennett, Darwins Dangerous Idea, Simon & Schuster, 1995, sida 96.)

Här avslöjar Dennet utvecklingslärans (darwinismens) grundläggande svaghet. Evolution är en trosföreställning om det förgångna! Evolution är inte ett observerbar fenomen i naturen.

Evolutionstanken (evolutionsteorin) lider av en ytterligare (grundläggande) svaghet: den kan inte bevisas med vetenskapliga metoder. En av den moderna evolutionsteorins arkitekter, Ernst Mayr skriver: ”Evolution är en historisk process som inte kan bevisas med hjälp av samma sorts argument och metoder med vilkas hjälp fysiska eller funktionella fenomen kan dokumenteras.”

Ernst Mayr, What Evolution Is, Basic Books, 2001, s. 13

Varför inte? Jo, ”…det finns ingen känd genetisk mekanism som skulle kunna producera en målinriktad evolutionär process… den evolutionära processen är inte deterministisk… förändringar kan inte förutsägas” (sida 121).

 ”Det tredje stora problemet med kausalitet är prediktioner… Teorin om det naturliga urvalet kan beskriva och förklara fenomen med någorlunda exakthet, men den kan inte göra pålitliga förutsägelser, bortsett från triviala och meningslösa cirkulära påståenden, som t.ex: ’De anpassade individerna kommer i genomsnitt att lämna fler avkomma’… Troligen är ingenting i biologin så oförutsägbart som evolutionens framtida riktning.”

Erns Mayr, Toward A New Philosophy  of Biology, Harvard University Press,1988, s. 31-32, 33

(För övrigt rekommenderar jag varmt Mayrs båda böcker för den som vill ha en gedigen kunskap vad evolution är och vad den inte är.) Naturligtvis är det min övertygelse att evolution är en felaktig föreställning vars yttersta syfte sedan Darwins dagar har varit  att bli av med Gud. Och ju längre tiden går desto tydligare blir detta.

Utifrån insikter ovan kan vi "betygssätta" evolutionsteorins vetenskapliga status. Evolutionsteorin är en idé om det förgångna. Som bäst kan den betraktas som en "modell" (inom citattecken). Det är dock svårt att beskriva denna modell eftersom den utgår ifrån själva idén om evolution. Den kan inte ge några prediktioner och därför är evolutionsteorin svår att betraktas som en vetenskaplig teori.

Svein SjØberg skriver:

"En god vetenskaplig teori ska också ha förmåga att ge prediktion, dvs. att förutsäga nya fenomen eller nya egenskaper hos verkligheten. Naturveten­skapen ska kunna säga vad som kommer att hända under vissa omständig­heter. Många hävdar att just förmågan att kunna ge förutsägelser som man kan kontrollera riktigheten av är det som kännetecknar vetenskap – och som skiljer vetenskap från icke-vetenskap."

Svein Sjøberg, Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik, Studentlitteratur, 2000, sida 67.

Ingen vet heller vad som "driver" evolution (det darwinistiska urvalet har visat sig inte fungera, se t.ex. James Shapiro, Evolution: A View from 21st Century, FT-Press, 2011, Thomas Nagel, Mind & Cosmos. Why the Materialist Neo-Darwinian Conception of Nature Is Almost Certainly False, Oxford University Press, 2012).

Eftersom evolutionen har ingen orsak och leder heller ingenstans (med tanke på att man inte kan ge några förutsägelser utgående ifrån den) kan den inte heller beskrivas som en vetenskaplig modell eller hypotes.

Utöver detta har evolutionsteorin alltid lidit av sin tautologiska natur. Nationalencyklopedin beskriver tautologi som en "upprepning av i huvudsak samma tankeinnehåll med olika ord; 'att säga samma sak två gånger'". Det tydligaste exemplet på detta inom evolution finner man i följande uttryck, "de bäst anpassade överlever" där själva överlevnadskriterierna beskrivs med orden "de bäst anpassade". De som är bäst anpassade överlever. De som har överlevt i kampen för tillvaron har varit de bäst anpassade! De som överlever överlever! Jag känner inte till något lyckat försök som gjorts för att undvika cirkulära resonemang.

Evolution är och förblir en idé om det förgångna. Den är den moderna människans skapelsemyt. "Teorin om 'den stora smällen' - eller för den delen utvecklingsläran - är i likhet med den välbekanta historian i Bibelns första kapitel en skapelsemyt", skriver ateisten och livsåskådningsforskaren, Nils Uddenberg i Idéer om livet (band 1), Natur och kultur, 2003, s. 21.

Evolutionens "starkaste" (läs svagaste) sida är dess anspelning på tid. Föreställningar av miljoner och miljarder år av evolution gör att ingen begriper vad man talar om. Allting blir så oerhört avlägset och diffust. Det blir en omöjlighet för oss alla att på något sätt kunna ställa evolutionen under en saklig kritik. Miljoner och miljarder år hit och dit tycks ha ingen betydelse. Vetenskap som annars beskrivs som exakt, prövbar och testbar, förvandlas i det evolutionära perspektivet till ett diffust moln av idéer. Här vill jag varmt rekommendera Harold Boohers Origins, Icons and Illusions, Warren H. Green Inc., 1998. Booher tar upp olika psykologiska mekanismer som evolutionstron (medvetet eller omedvetet) har byggts på. En ytterligare intressant (och roande) bok är filosofen David Stoves Darwinian Fairytales, Ashgate, 1995.

Evolution kan också beskrivas som ett religionssurrogat. I likhet med religion vill den ge svar på livets stora frågor. Här kan jag rekommendera Mary Midgeleys bok Evolution as a Religion, Routledge, 2002.

Dela den här sidan